Viser innlegg med etiketten Brukt mitt bilde. Vis alle innlegg
Viser innlegg med etiketten Brukt mitt bilde. Vis alle innlegg

tirsdag 26. desember 2023

Bidrag til bok


Nok en gang har en forfatter valgt å kontakte med for å bruke et bilde jeg har tatt. 


Hej Lillian. Mitt namn är Johnny Poetzsch och jag är Lärare, författare och historiker och bor i Sverige. Jag var förra veckan uppe på Nordkleiva för att titta på platsen där svenskarna år 1716 försökte ta sig igenom till Ringerike men stoppades av norrmännen. Jag tog fotografier överallt, men kunde inte, då det regnade så mycket ta kort på minnesstenen, och plaketten på platsen, och därefter åkte vi vidare till Oslo och Moss, och jag fick inget mer tillfälle att ta något kort. Jag skriver en bok om händelserna år 1716 och såg på din hemsida att du hade tagit fotografier på minnesstenen, och plaketten och jag undrar därför om jag kan få använda dessa som bilaga i min bok. Om detta är möjligt så anger jag självklart dig såsom upphovsman till bilderna. Här är min adress. Min hemsida ser du på;
https://www.poetzsch-historica.se Tacksam för svar. Många vänliga hälsningar Johnny Poetzsch




mandag 16. november 2020

Du skal være tro

 

Husker du jeg nevnte i sommer at noen ville bruke bildet mitt på forsiden av sin roman? Nå er boka trykket og den er klar for salget i bokhandelen. Jeg er bitte litt stolt da!


Om Du skal være tro

Arnstein driver våronn på Haugerud gård. Han er alene og savner ungene sine sånn at det verker i brystet. Han tenker på den morgenen for noen måneder tilbake, da Ellen pakket sakene deres i hui og hast og reiste. På det hun sa. Det hun visste om ham, som hun ikke kunne leve med. Rutinene i hverdagen, kyrne som skal stelles og melkes, jorda som skal gjøres klar for en ny vekstsesong, og morens evinnelige mas om at han må spise, er det som holder ham sammen. Inni ham er minnene og uroen så sterk at han knapt kan sove. Jan P. Solberg har skrevet en berørende og følsom roman om det å finne den store kjærligheten og å skusle den vekk, om hvor vanskelig det kan være å komme ut av skapet i en tid da alle dører står åpne. Du skal være tro er en roman om motet til å leve og til å akseptere seg selv. Samtidig er det en varm og sanselig skildring av livet som melkebonde. Kjærligheten til arbeidet med dyra og jorda går som en rød tråd gjennom handlingen, og gir trøst og styrke til Arnstein når han står i en livskrise.


I helga leste jeg boka som jeg fikk tilsendt av forfatteren med en personlig hilsen. Det var en annerledes bok enn jeg pleier å lese. Den var godt skrevet, hoppet fram og tilbake i tid. Litt tam slutt egentlig, for gjennom hele boka sliter hovedpersonen, men så ordner alt seg til slutt. Ting er ikke så farlig som det kan virke for enkeltpersoner.